Orsak till ryggskott

Ryggskott är en av de vanligaste orsakerna till smärta i vardagen. I den här texten får du kunskap om vad ryggskott är, hur det kan kännas, och vad du bör vara uppmärksam på. Du får också veta varför ryggskott uppstår, hur länge det kan sitta i, och vad du själv kan göra för att lindra besvären.

Vad är ryggskott?

Ryggskott innebär smärta, värk eller stelhet i ryggen. Ryggen delas in i tre delar: nacken, bröstryggen och ländryggen. Ryggskott är vanligast i ländryggen, området mellan där revbenen slutar och ned till sätet. Nästan 85% av befolkningen drabbas någon gång av ryggskott i ländryggen. För de flesta är det inte farligt, men smärtan kan vara påfrestande och påverka vardagen (Hartvigsen et al., 2018).

Ryggskott kan uppstå plötsligt vid fysisk aktivitet, även vid enkla rörelser som att lyfta en lätt påse, böja sig ner, eller plocka upp en penna. Det kan också komma smygande och gradvis förvärras under dagen. Smärtan kan börja som stelhet och sedan övergå till skarp smärta, särskilt vid rörelser som att böja sig framåt. Ibland kan ryggskott göra att alla rörelser utlöser huggande smärta, och även påverka sömnen.

Om smärtan strålar ner i benen kan det röra sig om ischias, men det är oftare att smärtan kommer från muskler och leder. Om du upplever känselbortfall eller svårigheter att röra foten eller benet, eller om du tappar känsel runt insida lår och har problem med att kissa eller bajsa eller symtom kopplade till ditt allmän tillstånd, t.ex. feber eller oförklarlig viktnedgång i samband med smärta i ländryggen, då bör du uppsöka sjukvård. Dessa symtom kan tyda på allvarligare orsak och kan behöva sjukvård (Shaw et al., 2020).

Varför får man ryggskott?

Ryggskott är ofta resultatet av flera faktorer, inte bara en enskild orsak. Det är vanligt att få ryggskott när man gör något fysiskt som att lyfta eller böja sig, men andra faktorer som dålig sömn, stress, och ovan aktivitet kan också spela in (Hartvigsen et al., 2018). Långvarig stress och dålig sömn kan påverka hur mottaglig du är för smärta och hur redo din kropp är för aktivitet ( Nijs et al., 2024a, Nijs et al., 2024b).

Hur länge varar ryggskott?

Hur länge ryggskott varar är individuellt, men statistik kan ge en allmän bild. En studie från 2023 av De Campos et al. visar att smärtan i genomsnitt varade i fem dagar. För de flesta går smärtan över inom en vecka, och 86% blir bra inom tre veckor. Efter sex veckor är 91% återställda, och efter ytterligare sex veckor är 93,5% smärtfria (de Campos et al., 2023). Hur påverkad du blir av ryggskott är individuellt, och behovet av sjukskrivning eller justering av arbetsbelastning bör bedömas individuellt. Det är viktigt att inte bli inaktiv under denna period.

Vad ska du göra vid ryggskott?

Det viktigaste är att hålla sig aktiv, men med anpassad belastning. Total vila bör undvikas, förutom kanske en till två dagar. Därefter bör du försöka röra på dig, även om det bara är en kort promenad, cykling eller att röra dig i vatten. Det är viktigt att röra på kroppen utan att smärtan förvärras (Corp et al., 2021).
Justera din vardagsbelastning genom att modifiera mängden fysisk aktivitet och stress, och öka tiden för återhämtning som sömn.

Rörelser som att stretcha eller lättare träning kan också hjälpa till att lindra smärtan. Om du känner oro eller rädsla, eller om smärtan inte förbättras, är det bra att söka hjälp hos en kvalificerad vårdgivare. Osteopatisk behandling kan vara ett alternativ för att hantera smärta och skapa en behandlingsplan som passar dig, vilket kan öka förståelse och då minska oro och rädsla.

Sammanfattning

Ryggskott kan vara påfrestande, men med rätt hantering kan du påskynda återhämtningen. Var inte rädd för att vara aktiv, men lyssna på din kropp och justera din aktivitet efter behov. Om du behöver ytterligare stöd, tveka inte att söka professionell hjälp.

CORP, N., MANSELL, G., STYNES, S., WYNNE‐JONES, G., MORSØ, L., HILL, J. C. & VAN DER WINDT, D. A. 2021. Evidence‐based treatment recommendations for neck and low back pain across Europe: a systematic review of guidelines. European Journal of Pain, 25, 275-295.

DE CAMPOS, T. F., DA SILVA, T. M., MAHER, C. G., POCOVI, N. C. & HANCOCK, M. J. 2023. Prognosis of a new episode of low‐back pain in a community inception cohort. European Journal of Pain, 27, 602-610.

HARTVIGSEN, J., HANCOCK, M. J., KONGSTED, A., LOUW, Q., FERREIRA, M. L., GENEVAY, S., HOY, D., KARPPINEN, J., PRANSKY, G. & SIEPER, J. 2018. What low back pain is and why we need to pay attention. The Lancet, 391, 2356-2367.

NIJS, J., MAIRESSE, O. & TANG, N. K. Y. 2024a. The importance of sleep in the paradigm shift from a tissue- and disease-based pain management approach towards multimodal lifestyle interventions for chronic pain. Revista brasileira de fisioterapia (São Carlos (São Paulo, Brazil)), 28, 100594-100594.

NIJS, J., WYNS, A. & HENDRIX, J. 2024b. The importance of stress in the paradigm shift from a tissue- and disease-based pain management approach towards multimodal lifestyle interventions for chronic pain. Revista brasileira de fisioterapia (São Carlos (São Paulo, Brazil)), 28, 101061-101061.

SHAW, B., KINSELLA, R., HENSCHKE, N., WALBY, A. & COWAN, S. 2020. Back pain “red flags”: which are most predictive of serious pathology in the Emergency Department? European Spine Journal, 29, 1870-1878.