I föregående blogg post beskrev jag en ganska vanlig bild av hur ett diskbråck utvecklar sig. Men hur kan jag var så säker på att det är diskbråck jag har haft?
Jag är inte hundra procent säker, jag fick möjligheten att boka en magnetkamera undersökning (MR), men mitt val är att inte göra det, då jag känner mig trygg i att det inte skulle ge mig mer information som skulle ändra mina tankar kring rehabiliteringsplanen. Jag hade heller inga symtom (läs mer om symtom här) som fick mig att misstänka något annat än just diskbråck.
Diagnostiseringen
Men hur kom jag fram till att diskbråck var en trolig orsak till mina besvär? Det är ett ganska vanligt fynd med diskbråck, även hos de som inte har ont, så många som 30% av de över 20-30 år utan besvär har detta (Brinjikji et al., 2015).Du kan läsa mer om detta i tidigare inlägg, ”Men jag ser ju att det är något på röntgen”. Och då inga farliga symtom fanns så är det helt i linje med rekommendationer att inte undersöka med magnetkamera (Hall, Aubrey-Bassler, Thorne, & Maher, 2021). I mitt fall tillkom också smärta som strålade ner från ländrygg ner i benet. Det utvecklas senare över ett par dagar tydlig domning och nedsatt känsel i framsida lår. När smärtan strålar iväg bör man undersöka om det finns nervpåverkan, detta görs genom att man provocerar nerven med olika test och undersöker dess funktion. ÄTesterna var positiva för att jag hade nervrotspåverkan. Jag har inte haft någon påverkan på muskelfunktion, men nedsatt känsel i området för smärtan. Detta gör att man kallar besväret för radikulär smärta (Soar, Comer, Wilby, & Baranidharan, 2022).
Orsaken till radikulär smärta (radicular pain) är just oftast diskbråck (Soar et al., 2022). Och hos de som har strålande smärta ner i benet så är det vanligast med just diskbråck och inte det som kallas diskbuktning, när disken inte helt gått sönder. Läs mer från Tom Jeesons mycket informations späckade blogginlägg. Det som också verkar spela roll för om man får smärta eller ej, är det inflammatoriska svar som sker när diskens innehåll kommer ut i kroppen. Ett större inflammatoriskt svar skapar irritation på nerven som kan ge cirkulationspåverkan och över tid bygger det upp nervsymtom. Det inflammatoriska svaret påverkas av hur inflammatoriskt innehållet inuti disken är. Vill du veta mer rekommenderar jag att lyssna på podd avsnittet av träning och smärta där just detta diskuteras:
Prognosen
Men vad kan man förvänta sig då? De allra flesta blir det helt bra utan något annat än konservativ behandling (smärtlindring, fysisk aktivitet) (Soar et al., 2022). Det kommer vara en period som är jobbig, även om man kan tycka att jag borde veta bättre, så när det var som mest smärtsamt var det oerhört svårt att förhålla sig med logik kring sin smärta. Goda vänner och kollegor hjälpte mig finna lite logik och sanns i allt. Åter till det positiva i kråksången, de flesta ser en tydlig förbättring inom 4-6 veckor, men för vissa kan det ta längre tid så som 4-6 månader. Detta är högst individuellt och påverkas av flera faktorer, men det är viktigt att inte bli för stressad av detta och förstå att det kan vara normalt att det tar tid för att kroppen skall återhämta sig.
Råden du bör följa är snarlika de som ges vid ”ryggskott” (Corp et al., 2021; Soar et al., 2022):
- Fortsätt vara aktiv i den mån det går (lyssna gärna på poddavsnittet ”tre tips för att återgå till träning vid smärta”
- Minimera sängliggande, men låt symtomen styra och tillåt dig återhämtning, men spendera inte all vaken tid i sängen, det är inte optimalt.
- Smärtlindring likt Ipren, paracetamol eller alvedon kan användas och rekommenderas vid behov. ”tyngre” smärtlindring kan ordineras av läkare.
- Manuell terapi likt Osteopati kan ge smärtlindring och även tips kring träning och hur du kan modifiera vardagen för att snabbare få tillbaka vardagen.
Dessa fyra punkter förhåll jag mig till under månaden där jag var helt sjukskriven, där jag under de tre första veckorna spenderade mycket tid i sängen, men kunde börja röra mig i vissa positioner och detta smärtfritt. Då gjorde jag det så ofta jag kunde. Jag hade som mål att försöka få till en 10-15 minuter varje timme där jag rörde på mig på något sätt. Även om det inte var ryggen så försökte jag röra armar och ben för att ändå få röra på mig något.
var är jag nu
Nu har det gått 8 veckor sedan jag fick akut smärta, jag är idag tillbaka och jobbar 50%, är inte besvärad av smärta i benet längre, symtomen som kvarstår är att jag har förändrad och nedsatt känsel på vänster lår samt att när jag gör lite mer än vad jag är van vid så triggas en tyngd känsla i benet. Jag tränar att böja och röra på ryggen men är noggrann med att inte göra för mycket eller göra för mycket åt gången än. Gradvis så utmanar jag min kropp och även mitt huvud. Det finns fortfarande lite känsla vid t.ex. att man skall lyfta något att man är lite försiktig. Detta får man träna bort gradvis.
Referenser:
Brinjikji, W., Luetmer, P. H., Comstock, B., Bresnahan, B. W., Chen, L., Deyo, R., . . . James, K. (2015). Systematic literature review of imaging features of spinal degeneration in asymptomatic populations. American journal of neuroradiology, 36(4), 811-816. Retrieved from https://www.ajnr.org/content/ajnr/36/4/811.full.pdf
Corp, N., Mansell, G., Stynes, S., Wynne‐Jones, G., Morsø, L., Hill, J. C., & van der Windt, D. A. (2021). Evidence‐based treatment recommendations for neck and low back pain across Europe: a systematic review of guidelines. European Journal of Pain, 25(2), 275-295. Retrieved from https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7839780/pdf/EJP-25-275.pdf
Hall, A. M., Aubrey-Bassler, K., Thorne, B., & Maher, C. G. (2021). Do not routinely offer imaging for uncomplicated low back pain. bmj, 372.
Soar, H., Comer, C., Wilby, M., & Baranidharan, G. (2022). Lumbar radicular pain. BJA education, 22(9), 343-349. Retrieved from https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9402780/pdf/main.pdf