Lär dig vad en idrottsskada är, vanliga orsaker och hur du effektivt behandlar dem för en snabbare återgång till din idrott.
Många undrar vad en idrottsskada egentligen innebär. Ofta kopplas det till något negativt som behöver läka för att bli bra igen. Detta är ett problem som lyfts i flertalet publikationer och som riskerar att skapa rädsla, oro och utnyttjandet av onödig bilddiagnostik (Ultraljud, MR, slätt röntgen) och mer invasiva behandlingsmetoder där evidensen för dess effektivitet är allt annat än stark och det kan potentiellt öka den begränsning idrottsskadan har gett (Thornton et al., 2021).
Vad är en Idrottsskada
Idrottsskada som det används inom forskningen säger inget om orsaken egentligen, utan bara att det är något som gör att du som aktiv inte kan utföra, delta eller blir tvungen att kraftigt förändra din aktivitetsnivå. Det som också är det som alltid är kopplat till begreppet idrottsskada är just smärta. Vid akuta skador på en struktur i kroppen så som en ledbandsskada i foten (fotledsstukning) eller en överbelastningsrelaterat besvär som hopparknä, så är den gemensamma nämnaren smärta.
Men att då kategorisera ett besvär utifrån att det gör ont kan placera dig i ett fack där du får en behandling som inte är optimal för just dig.
Akut idrottsskada
Genom att skapa två kategorier, den ena är idrottsrelaterad skada, där uppkomsten är tydlig (du kommer ihåg att det var en sak som hände) och det är tillräckligt stora krafter involverade som faktiskt kan skapa ett vävnadsbrott som följs av tecken på vävnadsskada. Tecken på vävnadsskada är en inflammatoriska kaskad (kroppens reaktion på skada som orsakar svullnad, smärta, värmeökning och rodnad). Ett exempel är när du stukade foten vilket gjorde att foten blev mer lik en boll än en fot. Detta följs ofta också av att du inom några dagar ser tydlig blånad, detta är ett tecken på vävnadsskada, något har gått sönder. Inflammationen är viktig och behövs för att kroppen skall kunna läka.
Överbelastnings idrottsskada
Den andra kategorin, idrottsrelaterad smärta. Smärtan kan komma plötsligt utan att stora krafter påverkat kroppen. Den kan också bli värre över tid eller börja som en stelhet på morgonen som ökar under dagen. Saknas det en tydlig debut och det inte finns tydliga tecken på svullnad, rodnad eller värmeökning så kan man oftast utesluta att något är trasigt eller sönder. De flesta överbelastning besvär faller in under denna beskrivning. Denna uppdelning har tagits fram av framstående smärtforskare för att tydligt förbättra behandling för aktiva personer som upplever smärta för att dessa skall få en modern och uppdaterad vård för sina besvär (Hainline, Turner, Caneiro, Stewart, & Lorimer Moseley, 2017; Hoegh, Purcell, Møller, Wilson, & O’Sullivan, 2024; Hoegh et al., 2021; Thornton et al., 2021)
Vad är smärta
Smärta är oftast sammankopplat med att man får en vävnadsskada, men smärta kan uppkomma utan vävnadsskada. Det är också tydligt bevisat att mängden smärta inte är en indikator på hur stor eventuell skada är (Hoegh et al., 2024). Smärta är just en upplevelse som skapas i hjärnan, i grunden för att skydda dig eller en kroppsdel som utsätts för belastning. Smärtan känns i en del av kroppen, men smärta är ett output från hjärnan. Där tolkas inkommande signaler från kroppen i ljuset från en mängd information, så som sinnesstämning, tidigare erfarenheter, fysisk status, stress och sömn och därefter väljer hjärnan om smärta behövs för att skydda vävnaden för att tillåta återhämtning eller läkning.
Ett exempel på detta är att din sinnesstämning och self-efficacy (tron på sin egen förmåga att klara av hinder) förklarar mer av symtomen och handikappet som upplevs efter en fotledsstukning än storleken på skadan (Briet et al., 2016). Men utifrån dessa två kategorier kan behandling anpassas efter just dig och dina förutsättningar, önskemål och förväntningar.
Orsaker till idrottsskada
En idrottsrelaterad skada inträffar när den kraft du utsätts för överstiger vävnadens tålighet och strukturen går av, t.ex. en fraktur på ett ben. En idrottsrelaterad smärta uppstår när en obalans mellan belastning och återhämtning sker, utan att det är en vävnad som går sönder.
En idrottsskada är multifaktoriell, det finns sällan en orsak utan flera faktorer som samspelar och kan resultera i en idrottsskada, oavsett idrottsrelaterad skada eller idrottsrelaterad smärta (Bahr & Holme, 2003). Dessa faktorer delas upp i inre och yttre faktorer.
| Inre Risk Faktorer | Yttre Risk Faktorer |
| Ålder | Träningsbelastning |
| Kön | Väder |
| Hälsostatus | Miljö |
| Styrka | Utrustning (skor) |
| Kondition | Motståndare |
| Rörlighet | Underlag |
| Tidigare Skador | Typ av idrott |
| Kroppssammansättning | Psykologiska faktorer |
Några av dessa så som ålder, kön och tidigare skador faller under de kategorier som är icke modifierbara, det är svårt eller omöjligt att ändra tidigare skador eller ålder. Däremot kan man göra något med de modifierbara så som träna upp sin kondition, styrka eller träna rörlighet om det krävs utav dig. En av de viktigaste faktorerna att förhålla sig till är just träningsbelastningen i relation till återhämtning och hur förbered du är till den belastningen som du utsätts för. Hur förbered du är för träningsbelastning påverkas inte bara av hur du återhämtat dig från tidigare träning utan också livet runt omkring din träning, psykologisk och social stress, så som att hinna med att träffa vänner, familj eller din respektive, stress för att hinna deadlines på jobb eller i skola. Som du märker är det svårt att sätta en orsak till att en idrottsskada inträffar.
Behandling av Idrottsskada
Behandlingen för idrottsskador kommer skilja sig utifrån vilken typ av idrottsskada du har. Om det är en idrottsrelaterad skada kommer du att behöva anpassa dig till att det är en struktur som skall läka, olika vävnader läker olika fort, oftast utifrån hur mycket blodkärl den har. Muskler är rika på kärl och läker därmed ofta fort medan ligament och senor har mindre mängd kärl och har därmed en längre läkningstid (Kirkby Shaw et al., 2020).
Vad är viktigt för läkning av idrottsskada
Men det är viktigt att röra på och belasta kroppen och vävnaden för att stimulera till läkning och ökad tolerans och tålighet (Khan & Scott, 2009). Utöver gradvis belastning av den skadade vävnaden så är det bra att belasta kroppen på alla de sätt som går för att bibehålla tränings vanan och även inte tappa funktion (Gabbett & Oetter, 2024).
Behandling för Överbelastningsbesvär
Även vid idrottsrelaterad smärta blir det ett liknande tillvägagångssätt. Smärta kan uppkomma då området inte tillåts anpassa sig och det ackumuleras trötthet och otillräcklig återuppbyggnad av belastad vävnad. Detta påverkar den lokala vävnadens tålighet vilket kan ge en ökad känslighet i smärtsystemet och saker som normalt inte gör ont börjar smärta (Hainline et al., 2017).
Flera faktorer spelar roll vid idrottsskada
Den ökade känsligheten i smärtsystemet kommer inte bara påverkas av faktorer som sker i vävnaden utan även av belastning som är av en mer psykosocial natur så som, stress, sömn eller kost. Att ha smärta länge, vilket ofta är fallet inom denna kategori, gör att kroppen blir bättre på att ha ont. Den ökar sin känslighet samt att faktorer så som rörelserädsla, oror, stress över framtiden och i vissa fall en känsla av att tappa sin identitet blir viktiga. Detta är ”hot” mot dig som idrottare eller person och det verkar kunna spela roll vid ihållande smärta som faktorer som påverkar och behöver adresseras vid behandlingen av din smärta (Hoegh et al., 2024; Moseley et al., 2018).
Prognos
Olika idrottsskador på olika delar av kroppen kommer sedan ha sina olika prognoser och övningar. Men det baseras utifrån en undersökning av dig för att få klarhet i vilken typ av idrottsskada och sedan utifrån en diskussion där du får berätta önskemål, förutsättningar och förväntningar du har så planeras en rehabiliteringsplan som passar dig.
Upplever du smärta i samband med eller efter träning? Boka en tid för undersökning av idrottsskador i Göteborg idag!
Referenser:
Bahr, R., & Holme, I. (2003). Risk factors for sports injuries—a methodological approach. British Journal of Sports Medicine, 37(5), 384-392. Retrieved from https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1751357/pdf/v037p00384.pdf
Briet, J. P. M. D., Houwert, R. M. M. D. P., Hageman, M. G. J. S. M. D., Hietbrink, F. M. D. P., Ring, D. C. M. D. P., & Verleisdonk, E. J. J. M. M. D. (2016). Factors associated with pain intensity and physical limitations after lateral ankle sprains. Injury, 47(11), 2565-2569. doi:10.1016/j.injury.2016.09.016
Gabbett, T. J., & Oetter, E. (2024). From Tissue to System: What Constitutes an Appropriate Response to Loading? Sports medicine, 1-19.
Hainline, B., Turner, J. A., Caneiro, J. P., Stewart, M., & Lorimer Moseley, G. (2017). Pain in elite athletes-neurophysiological, biomechanical and psychosocial considerations: a narrative review. Br J Sports Med, 51(17), 1259-1264. doi:10.1136/bjsports-2017-097890
Hoegh, M., Purcell, C., Møller, M., Wilson, F., & O’Sullivan, K. (2024). Not All Pain in Sports Is Caused by Tissue Damage. What Are the Implications for Managing Pain? Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy, 54(11), 1-14.
Hoegh, M., Stanton, T., George, S., Lyng, K. D., Vistrup, S., & Rathleff, M. S. (2021). Infographic. Pain or injury? Why differentiation matters in exercise and sports medicine. British Journal of Sports Medicine, bjsports-2021-104633. doi:10.1136/bjsports-2021-104633
Khan, K. M., & Scott, A. (2009). Mechanotherapy: how physical therapists’ prescription of exercise promotes tissue repair. British Journal of Sports Medicine, 43(4), 247-252. Retrieved from https://bjsm.bmj.com/content/bjsports/43/4/247.full.pdf
Kirkby Shaw, K., Alvarez, L., Foster, S. A., Tomlinson, J. E., Shaw, A. J., & Pozzi, A. (2020). Fundamental principles of rehabilitation and musculoskeletal tissue healing. Veterinary surgery, 49(1), 22-32. doi:10.1111/vsu.13270
Moseley, G. L., Baranoff, J., Rio, E., Stewart, M., Derman, W., & Hainline, B. (2018). Nonpharmacological Management of Persistent Pain in Elite Athletes: Rationale and Recommendations. Clin J Sport Med, 28(5), 472-479. doi:10.1097/JSM.0000000000000601
Thornton, J. S., Caneiro, J. P., Hartvigsen, J., Ardern, C. L., Vinther, A., Wilkie, K., . . . Wilson, F. (2021). Treating low back pain in athletes: a systematic review with meta-analysis. British Journal of Sports Medicine, 55(12), 656-662. doi:10.1136/bjsports-2020-102723