Smärta är en individuell upplevelse som är dels sensorisk (den är i kroppen), dels
affektiv (den påverkar känslor (arg, trött, ledsen, nedstämd osv.) och smärta
påverkas i olika utsträckning av biologiska, psykologiska och sociala faktorer [1]. Det
är en komplex samverkan mellan strukturella, psykologiska, sociala och
livsstilsfaktorer samt eventuell samsjuklighet [2]. Detta gör att för att förstå smärta,
bör man använda sig av en biopsykosocial modell av smärta, och inte en strikt
biomedicinsk som fortsatt tycks vara den mest använda. Den biomedicinska
modellen av smärta är för enkel för att fånga komplexiteten i smärta och kan i många fall leda till onödiga och dyra undersökningar, höga kostnader och även en del risker
[3].
Smärta är i grund och botten ett skydd för dig, det skall skydda dig från att skada dig.
Men det är bra att ha med sig att smärta är ett dåligt tecken på om något är skadat
eller storlek på skada då smärta fungerar som ett brandlarm, det säger till innan
skada sker i de flesta fall. Och kroppen är robust, tålig och anpassningsbar, det gör
att för att något faktiskt skall gå sönder i kroppen krävs stora krafter.
De allra flesta som får ont i ryggen kommer bli bra inom sex veckor, cirka 90 procent
återhämtar sig inom på denna tid [4]. Det verkar vara så att 1/3 får åter ont i ryggen
inom ett år och en viss andel får ihållande besvär [5].
God allmän hälsa verkar vara viktig för att inte få ont i ryggen, rökning, övervikt och
lite fysisk aktivitet har visat sig vara faktorer som ökar risken, tillsammans med
faktorn tidigare ont i ryggen, för uppkomsten av smärta i ryggen.
Det är inte helt klart varför smärta blir ihållande men en teori är just att psykosociala
faktorer är involverade i detta. Låg socioekonomisk status, låg utbildningsnivå och
avsaknad av socialt nätverk ses hos de med ihållande besvär, men också
psykologiska faktor, depression, ångest, katastrofiering (en irrationell övertygelse att
det är värre än vad det är) och self-efficacy (tron på sin egna förmåga att hantera
besväret) är associerat med ökad risk att utveckla ihållande besvär [6].
Fear-avoidance (undvikande beteende) för faktorer som tros öka smärta, låg self-
efficacy och katastrofiering är kopplat till smärt relaterad rädsla och påverkas av vad
en individ tror om sin smärta, hur personen med smärta i ryggen förstår sin smärta.
Denna förståelse baseras på ett ”sunt förnuft (common sense)” resonemang .
När smärta i ryggen uppstår, smärta är ett symtom, så försöker en person skapa
strategier hur detta skall hanteras. Under sitt liv så uppleves symtom som, vid första
tillfället, kan upplevas som jobbiga men ett ”program” skapas för hur symtomet, i
detta fall smärta, skall hanteras [2, 7].
Detta ”program” skapas av övertygelser i fem olika representationer av smärtan. De
fem är identitet (vad är det för något, diagnos), orsak (vad har orsakat detta),
konsekvenser vilka konsekvenser för detta med sig), tids linje (hur lång tid kommer
detta ta) och kontroll (hur väl kan jag och vad behövs för att kontrollera detta) [2].
Detta ”program” startar när vi upplever symtom och det påverkar beteendet hos en
person (vad, hur och om en person gör). Sedan stärks programmet om symtom
förvinner, men om kontroll eller symtomminskning inte nås kan en ond spiral av
emotionell respons ske och oro, rädsla, ilska och frustration upplevas. Detta i sin tur
har en förvärrande effekt på hur smärtan upplevs.
Detta program påverkas och uppdateras ständigt, vi möts idag av en enorm mängd
information från människor i nära relationer, vi ser hur andra människor hanterar sin
smärta i ryggen, får information via sociala medier och medier i stort samt av
vårdgivare och vi har en egen erfarenhet hur symtomet tidigare har hanterats [8].
Allt detta har en möjlighet att påverka och förändra ”programmet” som hjälper oss
hantera ryggsmärtan [2].
Om dessa övertygelser vi har om smärtan är felaktiga kommer detta öka risken för att hantera smärtan på ett mindre optimalt sätt och därmed öka risken för ihållande
smärta. Det finns övertygande evidens på att de allra flesta har en felaktig bild av vad smärta är. I tabellen nedan presenteras flera vanliga övertygelser kring de fem olika representationerna av smärta som är felaktiga [2]:
Genom att kunna förändra dessa både genom att utbilda och genom att exponera
mot och utmana dessa övertygelser så kan återgången mot en mer smärtfri vardag
ske.
- Raja, S.N., et al., The revised International Association for the Study of Pain
definition of pain: concepts, challenges, and compromises. Pain, 2020. 161(9):
p. 1976-1982.
https://journals.lww.com/pain/abstract/2020/09000/the_revised_international_assoca
tion_for_the.6.aspx - Caneiro, J., S. Bunzli, and P. O’Sullivan, Beliefs about the body and pain: the
critical role in musculoskeletal pain management. Brazilian Journal of Physical
Therapy, 2021. 25(1): p. 17-29.
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S141335552030407X