Men jag ser ju att det är något på röntgen!

Det är vanligt att många med ont i ryggen någon gång får en röntgenundersökning av sin rygg. Detta till trots att rekommendationerna är att det inte skall göras om inte besväret indikerar detta [1].
Det verkar vara så att hos de som får en röntgen undersökning (slätt röntgen eller magnet kamera), där tecken på underliggande allvarligare sjukdom finns, så ser man ett ökat behov av vård samt mer tid borta från arbete och då även en ökad ekonomisk kostnad för alla inblandade [2].

Bilden av att kroppen är som en maskin, den är mekanisk är starkt förankrad. Om det finns saker som ser annorlunda ut, verkar trasiga eller avviker från den förväntade röntgen bilden så är det lätt att tillskriva detta till orsaken till ens smärta. Det är också förändringar som benämns som degenerativa och den oundvikliga lösningen är att operera. Detta är en strikt biomedicinsk förklaring till smärta och den STÄMMER INTE.

2015 publicerades en sammanställning som undersökte hur vanligt det är med förändringar på röntgen hos personer utan besvär. Det man då såg man att det är extremt vanligt med förändringar på leder, kotor och diskar i ländryggen hos besvärsfria personer i olika åldrar, med ökad ålder så ökade också andelen personer med förändringar [3]. Diskbråck utan symtom, sågs hos nästan 30% av 20 åringar och förändringar på disken sågs hos 80-88% av 50-60 åringar [3].

Detta har även setts på andra områden i kroppen, där ledläppsskador i höft och broskförändringar (artros) i höftleden är ett vanligt fynd även hos personer utan smärta [4-6] och även i knän är det mer vanligt än ovanligt med förändringar på röntgen, även hos besvärsfria där 97% av undersökta knän (230 stycken) påvisade förändringar så som meniskskador (30%), broskförändringar (62%) hos 2% sågs även mindre
korsbandsskador (grad 2) [7]. Detta var alltså hos besvärsfria personer.

Men vad kan detta ge dig som har ont för information och verktyg med just din smärta?

Smärta är multifaktoriellt, din smärta är en effekt av mer än bara de förändringar som
syns på en röntgen. Dessa förändringar kräver också ofta kirurgi för att förändra, men utifrån det vi nu läst så behöver vi antagligen inte förändra dessa utan snarare titta bortanför dessa och titta mer på vad du kan göra för att må bättre. Smärtan påverkar dig på många sätt, du blir trött, humöret påverkas, du slutar göra saker som är viktiga för dig och du blir allt som oftast mer inaktiv. Dålig sömn, stress och inaktivitet är mer
tydligt kopplat till smärta [8-10], genom att fokusera mer på dessa områden kommer du kunna påverka din livskvalité positivt och minska din smärta.

  1. Corp, N., et al., Evidence‐based treatment recommendations for neck and low
    back pain across Europe: a systematic review of guidelines. European Journal
    of Pain, 2021. 25(2): p. 275-295.
    https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/ejp.1679
  2. Lemmers, G.P.G., et al., Imaging versus no imaging for low back pain: a
    systematic review, measuring costs, healthcare utilization and absence from
    work. European Spine Journal, 2019. 28(5): p. 937-950.
    https://link.springer.com/article/10.1007/s00586-019-05918-1
  3. Brinjikji, W., et al., Systematic literature review of imaging features of spinal
    degeneration in asymptomatic populations. American journal of
    neuroradiology, 2015. 36(4): p. 811-816.
    https://www.ajnr.org/content/36/4/811.short
  4. Register, B., et al., Prevalence of Abnormal Hip Findings in Asymptomatic
    Participants:A Prospective, Blinded Study. The American Journal of Sports
    Medicine, 2012. 40(12): p. 2720-2724.
    https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0363546512462124
  5. Blankenstein, T., et al., MRI hip findings in asymptomatic professional rugby
    players, ballet dancers, and age-matched controls. Clinical Radiology, 2020.
    75(2): p. 116-122.
    https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0009926019305501
  6. Mourad, C. and B. Vande Berg, Osteoarthritis of the hip: is radiography still
    needed? Skeletal Radiology, 2023. 52(11): p. 2259-2270.
    https://link.springer.com/article/10.1007/s00256-022-04270-8
  7. Horga, L.M., et al., Prevalence of abnormal findings in 230 knees of
    asymptomatic adults using 3.0 T MRI. Skeletal radiology, 2020. 49: p. 1099-
    1107.
    https://link.springer.com/article/10.1007/s00256-020-03394-z
  8. Nijs, J., O. Mairesse, and N.K.Y. Tang, The importance of sleep in the
    paradigm shift from a tissue- and disease-based pain management approach
    towards multimodal lifestyle interventions for chronic pain. Revista brasileira
    de fisioterapia (São Carlos (São Paulo, Brazil)), 2024. 28(1): p. 100594-
    100594.
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC10877106/
  9. Nijs, J., K. Mostaqim, and R. Oostendorp, Exercise therapy and physical
    activity in the paradigm shift from a tissue- and disease-based pain
    management approach towards multimodal lifestyle interventions for chronic
    pain. Revista brasileira de fisioterapia (São Carlos (São Paulo, Brazil)), 2024.
    28(4): p. 101101.
    https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39096869/
  10. Nijs, J., A. Wyns, and J. Hendrix, The importance of stress in the paradigm
    shift from a tissue- and disease-based pain management approach towards
    multimodal lifestyle interventions for chronic pain. Revista brasileira de
    fisioterapia (São Carlos (São Paulo, Brazil)), 2024. 28(2): p. 101061-101061.
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC11015500/

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Rulla till toppen