Modic-förändringar typ-1 har dykt upp som en orsak till långvarig ländryggssmärta och på flera håll (läs: sociala medier) så lyfts antibiotika som en bra behandling för att ”fixa” dessa och därmed ländryggssmärtan. Det som också lyfts är att det är en metod som Sverige inte erbjuder och att detta skulle vara ett tecken på hur vården i Sverige inte är i framkant. Men hur är det egentligen, är antibiotika ett rimligt behandlingsalternativ för Modic-förändringar. Vad säger vetenskapen?
Vad är modic-förändringar?
Modic förändringar förändringar i området mellan disken i ryggen och kotkroppen. Modic typ-1 innebär benmärgsödem, typ-2 innebär fettinlagring i benmärgen och typ-3 innebär att området skleroseras (förbenas). en defekt på ändplattan (en struktur mellan disk och kota) eller diskbråck tros kunna öka risken för modic förändringar1. Detta är hur Modic-förändringar beskrivs, det är alltså i grunden objektiva fynd från en magnetkameraundersökning
Modic-förändringar och smärta
Hur spelar dessa förändringar roll för smärta är inte tydligt. Modic-förändringar ses oftare hos människor som har ont i ryggen. MEN, det är inte ett ovanligt fynd att vid magnetkameraundersökningar att hitta individer som har denna typ av förändring, men inte har ont i ryggen1,2,3. Det är därför svårt att utröna hur mycket dessa förändringar spelar roll för den smärta och besvär en människa upplever.
Modic-förändringar och antibiotika
Hypotesen som ligger till grund för denna behandlingsmetod baseras på teorin att i samband med ett diskbråck så får en bakterie, som är vanlig på vår hud, möjlighet att komam in i kroppen och där slå sig till ro i disken som i samband med diskbråcket är öppen mot dess omgivning. Här i råder det en syrefattig miljö, vilket bakterien gillar (skapar en infektion) och triggar en inflammatorisk reaktion som retar nervändar som i sin tur framkallar smärta. Bakterien är också enligt denna teori orsak till de Modic-förändringar som ses på magnetkamera 1, 3. Teorin rörande bakteire i disken har uppkommit då man vid biopsier i samband med dickbråckskirurgi har sett att det funnits spår av baktierier Teorin öppnar också upp för att angripa ”orsaken” bakterien med behandling, i detta fall antibiotika. Detta är också undersökt i en studie från 2013 där författaren just menar på att en del av dessa patienter kan behandlas med Antibiotika blir bättre. Här behandlades deltagarna med 100 dagar lång STOR kur med antibiotika blev lite bättre, 1,7 punkter på en 10 gradig skala och vid ett år var de 3 punkter bättre än vid starten av studien 4.
Problemet
Ett av de större problemen mänskligheten står inför är just antibiotikaresistens vilket riskerar att ge stora problem för sjukvården i Sverige och i världen 5. Så i relation till de relativt blygsamma positiva effekterna och att det inte är jämfört med andra typer av behandling samt den potentiella risken för en ökad antibiotika resistens är det inte att rekommendera. Ett ytterligare problem är att forskning skall kunna genomföras och stärkas av annan forskning, en studie är i sig inte det samma som absolut sanning. Men kan det stärkas av forskning som ger styrka i teori och resultat så kan uttalande kring resultatet göras med lite mer trovärdighet. I detta fall är inte detta fallet 3.
Hypotesen håller inte!
Tre studier från tre olika forskargrupper som undersökt samma grundfråga utifrån tre av varandra oberoende perspektiv. Den samlade kunskapen från dessa studier ger tillsammans en bild av att teorin bakom den bakteriella uppkomsten av Modic-förändringar inte håller och därför kan man inte rekommendera antibiotika behandling som ett behandlingsalternativ för människor med ländryggssmärta och Modic-förändringar 3.
Den svenska forskargruppen undersökte förekomsten av bakterier i diskar och kotor hos två patientgrupper. Den ena gruppen innehåll prover från degenerativa diskar hos patienter som genomgick operation för diskbråck och dessa jämfördes men friska icke degenererade hos patienter som opererades tillföljd av skolios. Två oberoende laboratorier analyserade proverna. Här fann man att dte inte fanns någon relevant skillnad i bakterieförekomst mellan de två grupperna. Det sågs heller inte något samband mellan Modic-förändringar och fynd av bakterier eller mellan värk, bakteriefynd eller Modic-förändringar 3
Den danska forskargruppen undersökte den kliniska betydelsen av Modic-förändringar för ryggvärk och funktion i en studie med 13 års uppföljningstid. Här jämfördes en grupp med Modic-förändringar och rygg värk vid start med en grupp utan Modic-förändringar men med ryggvärk. Funktion skattades med en skattningsskala (RMDQ). Det fanns inga skillnader mellan grupperna rörande BMI, rökning och ryggvärk och funktioen som skattades med RMDQ var lika mellan grupperna. Vid uppföljningen sågs att gruppen med Modic-förändringar skattade sig som bättre än gruppen utan Modic-förändringar. Detta talar för att Modic-förändringar hos personer med ryggvärk inte är negativt associerade med värk eller funktionsnivå efter 13 år 3.
Den norska forskargruppen reproducerade den danska studien 4. Här genomförde man en studie på personer med ryggvärk och Modic-förändringar typ 1 och 2. De fick antingen 3 månaders behandling med antibiotika eller placebo. Vid uppföljningen efter ett år så skattade gruppen som fått antibiotika behandlingen att deras funktion enligt RMDQ var endast 1,6+ punkter bättre än placebo. För att behandlingen skall anses vara effektiv krävs det att skillnaden är minst 4 punkter bättre. Det gav alltså ingen relevant klinisk effekt att behandla dessa personer med modic-förändringar och ryggvärk med antibiotika.
Slutsats
Med denna kunskap som framkommit i dessa tre studier kan teorin med bakteriell uppkomst ifrågasättas då sannolikt har tidigare studier varit utsatta för kontaminering av proverna samt att det går inte att tydligt förankra fyndet av Modic-förändringar med ryggsmärta och nedsatt funktion. Antibiotika som behandling för ryggsmärta hos patienter med Modic-förändringar är heller inte bättre än placebo. Stora doser antibiotika kommer påverka alla bakterier i kroppen och även ha en negativ effekt på dessa. Vanliga besvär är kopplade till mage-tarm, men också då den stora risken för antibiotika resistens som kan ha stora konsekvenser för sjukvård i frammtiden.
I forskning skall också forskarens personliga intressen för ett ämne presenteras då det spelar roll utifrån vilken lins en person tolkar sina resultat. I fallet med antibiotika behandling och Modic-typ 1 så har författaren av artikeln stort personligt intresse i och med att hon driver en klink som specialiserar sig i denna typ av besvär och patienter. Detta är alltså det hon lever och tjänar pengar på. Det finns också flera oklarheter kring hur man på ett humant och rimligt sätt skall kunna diagnostisera någon med bakteriell Modic typ-1 då det inte finns några tydliga tecken på att det är en infektion som ger systemiska tecken och inte heller ett sätt där risken för kontaminering är stor av prov. Det har beskrivits att patienter har fått sina MR bilder undersökta och att man utifrån en MR bild kan avgöra om det är en bakteriell Modic eller ej. Att detta går att göra är högst osannolikt och bör kraftigt ifrågasättas.
Referenser
1 Hartvigsen, J., et al., What low back pain is and why we need to pay attention. The Lancet, 2018. 391(10137): p. 2356-2367.
2 Brinjikji, W., et al., Systematic literature review of imaging features of spinal degeneration in asymptomatic populations. American journal of neuroradiology, 2015. 36(4): p. 811-816.
3 https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2020/09/antibiotika-ska-med-dagens-kunskap-inte-anvandas-vid-ryggvark-med-eller-utan-benvark/
4 Albert, H.B., et al., Antibiotic treatment in patients with chronic low back pain and vertebral bone edema (Modic type 1 changes): a double-blind randomized clinical controlled trial of efficacy. European Spine Journal, 2013. 22(4): p. 697-707.
5 https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/antibiotika-och-antibiotikaresistens/